Mina tankar kring Triologin om sekten ViaTerra
Jag har läst Mariette Lindsteins trilogi om sekten ViaTerra. De är så otroligt bra. Det var böcker som var svåra att lägga ifrån sig. Jag kommer ihåg att jag tänkte när jag skulle läsa den första att: undrar hur det kommer sig att denna är så populär. Så läser jag boken och fastnar direkt. Jag förstod varför. Den var spännande. Den rörde ett ämne som i alla fall jag inte visste så mycket om.
De var så spännande och bra. Man blev lite arg och irriterad på han Frans Oswald som var sketens ledare. Jag bara älskar de böckerna. Det är sällan jag fastnar för böcker så pass som jag gjorde med dessa.
De är skrivna på ett bra sätt och genom att berättelsen i alla tre böckerna är spännade så blir de lätta att läsa. För mig som har dyslexi måste boken var spännande och intressant som dessa är. Jag läser en del visserligen tar det tid men jag har kämpat på så dyslexin har blivit bättre. Men blir jag pressad då går det inte alls lika bra längre. Men dessa tre har gjort avtryck och som jag minns väl. Underbart.
Om ni kollar in så finns det recension om varje bok i min blogg i tidigare inlägg.
Böckernas titlar är
Sekten på Dimön
Sekten som återuppstår
Sektens barn
